Ni kanske minns den här bilden från i juli? Det var minst sagt full med bröllop i kalendern då men sy tärnklänningarna till svägerskans bröllop hann jag även om det blev stressigt ibland.
Ni har redan hört hur svårt det var att hitta rätt färg på tygerna så det ska ni slippa igen.
Här provar jag ena klänningen vars tärna hade mest lika mått som mig, provdockan är bra till mycket men saknar höfter och rumpa tex. Så det är alltid bäst att prova under sömnadens gång på en riktigt människa...i det här fallet mig själv som var nära till hands.
Så här såg i alla fall förlagan ut till klänningarna, två bilder från ett annat bröllop.
Med facit i hand blev det väldigt likt men ändå inte kopior.
Följde man mig privat på instagram medans jag sydde kunde man se lite av de olika stegen
Från skiss, till sömmar, mönsterbitar och provning.
Alla tyger kommer från Stoff och Stil i Kungens Kurva. Det övre tyget var något nytt för mig, nämligen sidencrepe! Tunn tunn siden som är skrynkligt i smala smala veck. Det gjorde tyget lite strechigt eftersom vecken gav en viss spelrum och dessutom var det bland de få tyger som hade rätt färg även om det var på gränsen till för mörkt och blått.
Tyget under, klänningarna var i två lager, var bara strechigt (trikå) och mycket mycket mer ljuslila, nästan på gränsen till rosa/vitt. Tillsammans blev de i alla fall en riktigt bra lavendel nyans.
Under bysten och till axelbanden blev det ett band i ytterligare en lila nyans och mycket mer glans som blev pricken över i. Så klart gick det inte heller att hitta särskilt lätt man gudskelov finns Mattsons Band på Kungsgatan och de hävdade stenhårt att jag skulle hitta det jag letade efter eftersom de "inte bryr sig om mode" och därför inte som de andra mer moderiktiga butikerna plockat bort lavendel i år.
Drömrike för bandälskare!
Sen blev det dags för provning, här en av tärnorna i sin klänning två dagar innan bröllopet.
Klänningarna är ganska enkla i modellen. Överdelen är rak à la tubtopp till en början, undre kjolen är en halvcirkelkjol för att bara få en söm bak men inte massa rynkat tyg i midjan. Den övre kjolen rynkade jag för att ränderna skulle hamna rakt hela vägen runt.
En väldigt smickrande modell för den som inte vill markera midjan och dessutom kunna röra sig bekvämt och äta mycket av bröllopsmiddagen utan att klänningen sitter åt.
Banden är påsydda efteråt och egentligen hade de inte behövt dragkedja men jag ville underlätta påklädningen med fina frisyrer så det blev en mitt bak.
Urringningen nålades och syddes ner vis provningstillfället. Längden låg jag på knä och precitionsklippte innan jag sydde tät sicksack runt nederkanterna på sidentyget så att det fick ett svagt vågig avslut och en rundare, lite tyngre, nederkant. Väldigt proffsigt såg det ut om jag får säga det själv.
Det blev väldigt fint alltihopa, här på kyrktrappan efter bröllopet
Näbben på bilden hade även en korg till ringarna som jag pyntade med blommor av tygbitar som blev över och rester av band.
Hennes lillebror fick en fejkad näsduk i kavajens bröstficka av en bandsnutt också så allt blev enhetligt och efter brudens önskemål.
Tittar ni noga kan ni se hans lilla "näsduk" .
Klänningarna var ganska vida nertill och fladdrade ganska lätt men å andra sidan föll de fint också så att tjejerna fick hålla i dem några minuter tror jag de överlevde.
Vi hade ett missöde under kvällen och det var när lillebror 2år, näbben, satt i ena tärnans knä för att sen åla sig därifrån och drog med sig sidentyget. En behandling som tyget inte var helt nöjd med så den släppte sin söm och trasades upp ca 3cm. Men jag gick med nål, sax och rätt färg på tråden i handväskan hela kvällen så det löste vi bakom ett hörn och ingen kunde märka något efteråt.
Jag har redan fått en (eller kanske tom två) beställningar på likadana klänningar men i andra färger till bröllop nästa sommar. Väldigt roligt att inte bara jag tyckte de blev fina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar